Det är ett fasligt snattrande här i stallet på nätterna. Det är de där åringarna som inte kan knipa igen mulen. Än ska de skvallra om det ena, än om det andra. Klipp öronen och skaffa ett jobb, fräser jag åt dem. Lättingarna.
Förra året var det Etta-Extra som hade världsrekord i Örontofsdingel. Eftersom hon nu är inkörd är de värsta tofsarna numera kapade, även om hon inte är i närheten av att vara så välfriserad i öronen som jag är.
Alfas Etta-Extra, världsrekord i Örontofsdingel.
Nu när jag funderar närmare på saken kanske det inte vore så dumt med ett par rejäla tofsar i öronen? För att dämpa oljudet liksom. Tills vidare får jag nog be matte om att få låna en ryckhuva.
Champis-odlar tofsar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar